Beloppsspärren innebär att underskottsföretaget inte får dra av underskott till den del det överstiger 200 % av den nya ägarens utgift för att få det bestämmande inflytandet. Underskott som uppstår fr.o.m. det
beskattningsår ägarförändringen sker kan däremot dras av på vanligt sätt.

Exempel: Beloppsspärren
AB X har vid 2010 års taxering ( beskattningsår 2009) ett inrullat underskott på 500 000 kr. AB A köpte aktier med 51 % av rösterna i AB X under beskattningsåret 2009 för 180 000 kr. Vid 2010 års taxering ( beskattningsår 2009 ) kan AB X få avdrag för inrullat underskott med högst 360 000 kr ( 200 % x 180 000 kr ). Resterande del av underskottet, 140 000 kr ( 500 000 – 360 000 ), faller bort och kan aldrig utnyttjas.

Utgiften för att förvärva det bestämmande inflytandet ska minskas med kapitaltillskott som har lämnats till underskottsföretaget före ägarförändringen. (Även kapitaltillskott som lämnats fr.o.m. den 5 juni 2009 vid nyemission för att förvärva det bestämmande inflytandet ska numera minska utgiften. Det gäller förutsatt att köparen inte genom kapitaltillskottet har fått tillgångar av verkligt och särskilt värde  som motsvarar kapitaltillskottet.) Kapitaltillskott som lämnats tidigare än två beskattningsår före det beskattningsår ägarförändringen sker ska dock inte minska utgiften. Beloppsspärren träder även in när flera  delägare under en femårsperiod var och en förvärvat andelar med minst 5 % av rösterna i underskottsföretaget. Tillsammans ska de ha förvärvat andelar med mer än 50 % av rösterna.